Den schweiziska högstaligan är säkert lite mer bekant för den svenska innebandypubliken än finska Salibandyliiga och tjeckiska Superliga, mycket på grund av de många svenskarna som varit där genom åren. Första omgången spelas redan idag den nionde september. Därför kände jag att det kunde passa med en liten genomgång av läget. Jag är verkligen ingen expert på området utan detta inlägg är lika mycket utbildning för min egen del, så du som har superkoll hoppas jag säger ifrån om jag är ute och cyklar. Vi börjar lite allmänt:

NLA 101

Då och nu. Historiskt starka lag som Rot-Weiss Chur och Alligator Malans för en lite mer undanskymd tillvaro nu jämfört med under 80- och 90-talen men båda spelar fortfarande NLA (låt vara att Chur bytt namn). Den stora giganten numera är Wiler-Ersigen som bara missat fyra guld sedan 2003 men tre av de missade gulden har kommit de senaste sex säsongerna. Det har tightat till sig i toppen och fler kan vinna numera (speciellt sedan införandet av en Superfinal) vilket bäddar för en oviss säsong och ett spännande slutspel.

NLA består i dagsläget av 12 lag där alla lag möts två gånger. Precis som i Sverige går de åtta första till slutspel och finalen spelas i en avgörande match. De som inte tar sig till slutspel, placering 9-12 får spela play-out som skulle kunna sägas vara ett negativt förkval, och förlorarna där möter vinnarna i NLBs play-off. Vinnarna där spelar NLA nästa säsong, förlorarna spelar NLB.

Vilka gör poäng? På många håll är det fortfarande svenskar och finnar som är de stora stjärnorna men inte på riktigt samma sätt som förut. Fyra av de tio bästa i poängligan förra året var visserligen svenskar eller finnar men Joel Rüegger i Zürich slog dem alla och det finns ett par spännande Schweiziska namn där bakom honom som kommer verka i NLA även nästa säsong. Jan Zaugg klev fram som en riktig poängmaskin förra året med sina 70 poäng totalt, och Simon Flühmann gör fortfarande mycket poäng i NLA, den tunga tiden i Dalen till trots.

Silly Season då? I Schweiz har det tidigare varit vanligt med relativt högturbulenta sillysäsonger, både på grund av schweiziska lags förmåga att locka utländska toppspelare men också schweiziska stjärnor som väljer att gå andra hållet.  Till denna säsong har alla tre svenskar som hamnade topp 10 i poängligan vänt hem. Med dem har schweizare som Manuel Maurer och Tim Braillard följt med vilket bäddar för att det blir en del nya namn i toppen till säsongen 2018/19.

På grund av de nya reglerna som träder i kraft säsongen 2019/20 kommer endast fyra utländska spelare per lag tillåtas. Detta kommer innebära mycket i lagens värvningspolicy och det återstår att se hur detta påverkar ligan i det långa loppet men det är ett statement från förbundet.

Såhär gick det 2017/18

Efter 22 grundserieomgångar stod det klart att UHC Uster gick till sitt första slutspel någonsin och att Zug United knep en slutspelsplats som nykomling. Chur gjorde en sämre säsong än på länge och hamnade utanför slutspel. Waldkirch-St. Gallen var närmst utanför strecket men blev tvungna att spela Play-out. I övrigt höjde nog inte speciellt många ögonbrynen när det stod klart vilka övriga slutspelslag blev.

Alligator Malans med Oscar Lundin vid rodret knep femteplatsen men hade en bit upp till de fyra topplagen i kvalitet precis som Rychenberg som hamnade sexa.

Wiler-Ersigen tog hem serien som favorit till guldet med några poängs marginal ner till Köniz som varit ett stabilt topplag några säsonger i rad nu. Langnau och Zürich iklädde sig rollen som underdogs men kunde inte vara med och slåss riktigt hela vägen om seriesegern.

Efter att nedflyttningskvalet spelats färdigt stod det klart att inget av lagen i NLA åkte ur, lagen från NLB var helt enkelt inte tillräckligt starka förra säsongen.

I slutspelet kunde Wiler-Ersigen enkelt vinna sin kvartsfinal mot Uster i fyra raka matcher medan tvåan Köniz tappade en match mot Zug. Rychenberg slog Langnau överraskande stort med 4-1 i matcher även om deras segermarginal aldrig var större än två mål och fick därmed revansch från kvartsfinalserien året innan. I den sista kvartsfinalen vann Zürich mot Alligator Malans, också det med 4-1 i matcher.

Wiler-Ersigen vann även mot Rychenberg utan att tappa en match och Köniz slog Zürich med 4-1. Det var klart och tydligt att ettan och tvåan i serien också var de två bästa lagen. Final mellan Köniz och Wiler-Ersigen alltså.

I finalen stod det 2-1 till Köniz en bit in i tredje perioden när deras speciella poängspelare klev fram och såg till att laget drog ifrån. Fabian Michel satte ett på pass från Manuel Maurer och Jan Zaugg gjorde två mål assisterade av Patrick Doza och Hampus Dargren. 5-1 var en ledning Wiler-Ersigen aldrig kunde hämta upp. Tatu Väänänen tröstmålade i slutsekunderna till 5-2 men Köniz stod som segrare för första gången någonsin.

Säsongen 2018/19

Det var länge sedan Wiler-Ersigen inte var favorit att ta hem guldet, och visst får dom ses som favorit även denna säsong. Köniz tappar mycket eldkraft (Hampus Dargren, Manuel Maurer) och även om dom precis nyss slog Wiler-Ersigen i cupfinalen är dom en underdog i jämförelse. Yann Ruh är en spelare jag såg på U19-VM i Växjö för ett drygt år sedan som jag gillade mycket. Han kan ta en större roll och täcka upp en del av de förlorade poängen.

Tigers Langnau (tappat Samuelsson x2) och Alligator Malans (Tim Braillard) likaså. Även om de fyllt på med bra spelare i trupperna har spelare i världsklass försvunnit. Den största utmanaren till Wiler-Ersigen skulle därför kunna bli Zürich som inte haft en lika jobbig silly och fått behålla sitt mycket talangfulla lag. Rüegger, Scalvinoni, Julkunen och Graf är inte ensamma och ska definitivt utmana om seger.

Rychenberg Winterthur kommer byta hemmaplan till nybyggda AXA Arena och har sålt över 1100 säsongsbiljetter. 2000 sittplatser totalt i arenan och innebandylinjerna behöver bara samsas med handbollslinjerna, något som är ovanligt i Schweiz. Det går helt klart att se det som ett steg mot att modernisera, att ta nästa steg för att kliva upp i finrummet och stanna där. Visst har man tappat tongivande spelare, men ett gäng finnar har tillkommit. Trubbigare spets, men möjligen en bredare trupp. Det blir i mina ögon ett av NLAs mest spännande lag att följa åren som kommer men kanske mest på grund av förutsättningarna arenan kan ge.

Kanske är det istället Zug United som tar ytterligare ett kliv och tänker blanda sig i toppstriden. Nyförvärven får ses som rejält meriterade och de skulle kunna ställa två vassa femmor på banan och har nog med eldkraft för att vinna mot alla lag. Coachar gör Radim Cepek som var en sväng i Växjö (och Tranås också för den delen) runt millennieskiftet men frågan är hur föreningen ska överleva när svenskarna äventyrat färdigt. Men till denna säsong kan det faktiskt flyga.

På den förmodade nedre halvan har vi definitivt ett revanschsuget Chur som underpresterade förra året, ett Kloten-Dietlikon som försöker vända en mörk trend och hoppas på att Mikael Karlsson inte gjort sina sista poäng än. Thun har värvat en av tjeckiska ligans främsta målskyttar i David Simek och det ska bli väldigt intressant hur han gör ifrån sig i en ny omgivning. UCH Uster har också värvat utländsk stjärna och går in i den nya säsongen med Joel Kanebjörk förmodat i spetsen (bildligt, inte bokstavligt). De har däremot förlorat sina offensivt vassaste spelare och kommer antagligen få spela oschweiziskt (eller kanske snarare urschweiziskt) defensivt för att utmana om slutspelsplats. Dessutom har vi ju ett Waldkirch-St. Gallen som är ligans största meh. Intetsägande lag, intetsägande silly. Kan knycka en slutspelsplats men bör inte ha en chans mot lagen på övre halvan.

Jag var inne på det lite ovan, och som vanligt har lagens trupper i många fall betydande förändringar. Hampus Dargren, Manuel Maurer, Fredrik Holtz och Tim Braillard är spelare som försvunnit men de har ersatts av flera spännande namn. Tuomas Iiskola från EräViikingit och Jonne Junkkarinen från Happee, och inte minst den svenska trion till Zug är gedigna ersättare. På tal om svenskar, här har vi alla svenskar i NLA säsongen 2018/19:

• Daniel Johnsson, SV Wiler-Ersigen
• Daniel Karlander, UHC Alligator Malans
• Oscar Eriksson Elfsberg, UHC Alligator Malans
• Emil Julkunen, Grasshopper Club Zürich
• Billy Nilsson, Zug United
• Patrik Rokka, Zug United
• Carl Kostov-Bredberg, Zug United
• Andreas Dahlqvist, Zug United
• Joel Kanebjörk, UHC Uster
• Dennis Blomberg, Chur Unihockey
• Filip Grapne, Chur Unihockey
• Mikael Karlsson, Kloten-Dietlikon Jets

Såhär följer du NLA

Om du vill börja grotta ner dig i NLA är det lyckligtvis inte speciellt omständligt. På NLAs officiella hemsida finns tabeller och nyheter kring förbund och landslag samt plattformen för webbsändningarna. Nästan alla matcher sänds gratis, med vissa undantag, som exempelvis finalen. Om du vill läsa om matcherna eller den allmänna opinionen i Schweiz är Unihockey.ch den största och bästa portalen, och den håller hög klass. Google Translate is your friend om du likt jag gjort ditt bästa för att förtränga det lilla av skoltyskan som satte sig.

• Förbundsnyheter, tabeller, trupper – swissunihockey.ch
• Websända matcher – swissunihockey.tv
• Nyhetsportal – Unihockey.ch

Titta på NLA! Nu är faktumet att dygnet bara har 24 timmar och att samtliga SSL- och Allsvenska matcher livesänds det enda du egentligen har att skylla på.