För igår kom det sig nämligen att jag äntligen gnetat mig igenom alla 1236 officiella damlandskamper som någonsin spelats. Lägg därtill 1764 herrlandskamper och det har blivit några timmar framför ett grårandigt exceldokument och ytterligare några där jag medelst en bulig panna försökt rätta till knölarna i väggen. Förutom allt det jobbiga har det varit ganska roligt. Jag menar, jag trodde aldrig att jag skulle längta efter en innebandymatch mellan Kina och Indien men så är nu fallet. Antar att jag blev galen på kuppen.

Men! Nu är jag i fas och världsrankingen är någorlunda redo att kastas ut ur boet för sina första knackliga steg längs internets brutala röda matta. Har byggt en hemsida dedikerad världsrankingen som jag kommer uppdatera med jämna mellanrum. Den hittar du här. Här på bloggen kommer jag att snacka lite mer om vissa saker som inte riktigt syns och analysera vad som händer och förklara lite varför. Som exempelvis att jag med hjälp av världsrankingen inte bara kan ta fram sannolikheten för ett lag att vinna utan också kan gissa slutresultatet.

För att ta ett exempel kan vi titta på Sveriges matcher i VM 2015 och sedan har jag slängt med Tyskland – Polen för att se vad som händer när en underdog vinner.

Den förväntade målskillnaden beräknas i nuläget med en simpel formel och träffsäkerheten kan definitivt bli bättre, kommer att bli bättre, men den kommer nog aldrig bli så träffsäker att det blir ett verktyg för betting. Det är trots allt idrott. Ibland, som i matchen mot Tjeckien, är Sverige odödliga och vinner med femton bollar. Ibland, som i matchen mot Lettland, när tändningen kanske inte är helt på top går det inte riktigt lika enkelt. Fördelen med detta är att det också avspeglar sig i de poäng som matchen genererar. Detta blir extra tydligt i matchen mellan Tyskland och Polen där Tyskland, det sämre rankade laget, vann med tre mål trots att modellen förutspådde en tvåmålsseger för Polen. Tyskland kunde då casha in mer poäng än Sverige gjorde under hela mästerskapet.

Detta kan först låta lite märkligt men det är just denna funktion som gör rankingen levande. Det är de oväntade resultaten som driver förändringarna, precis som det ska vara. Poängfördelningen mellan nationerna kommer bli normalfördelad runt 1500. Alltså kommer merparten av nationerna ha en poäng som ligger mer eller mindre nära medel, och bara ett fåtal kommer ha en mycket högre eller mycket lägre poäng än det. Ju fler länder som är med i rankingen desto tydligare kommer det att bli, och ju fler matcher länderna spelar desto mer precis blir rankingen. Idag är träffsäkerheten ungefär 70,5 % för både herr- och damlandskamper. Och trenden är på väg uppåt. Speciellt viktigt är matcher mellan länder från olika världsdelar för att jämna ut diskrepansen mellan olika delar i innebandysfären.

Vi kan ju ta och titta på världsrankingarna med detta system (klicka på bilderna för att förstora):

En sak som ställer till lite besvär är nya nationers första 5-15 matcher. På grund av att alla lag initialt börjar på 1500 tar det några matcher innan de stabiliserat sig på rätt nivå. Hur många matcher beror lite på motståndet man möter. Säg till exempel att Kina skulle möta Sverige och förlora med 50 mål i sin första match. Det hade på grund av Sverige är 800 poäng högre rankat ändå inte gett ett särskilt stort utslag. Men om Kina hade förlorat mot Filippinerna, som skulle vara sämre rankat än Kina, med sju mål hade poängväxlingen blivit större och därmed hade Kina efter matchen hamnat närmre sin verkliga nivå. Jag förutsätter kallt att Kina idag är ett av världens sämsta innebandylandslag, förlåt Kina, men upp till bevis i AOFC Cup om ett par veckor. Filippinerna hade fått en ganska rejäl skjuts uppåt och fått poäng som man inte riktigt var värda.

Detta är precis vad som hänt med Singapore i damrankingen. De har mött många nya landslag och därmed fått många gratispoäng. Detta hände också Polen på damsidan (som faktiskt var rankade fyra ett tag) och Spanien på herrsidan (rankade sjua som bäst) men som ni kan se har det ordnat till sig.

Nu kommer jag börja ranka alla herrlag som spelat i högstaligan från 1989 till nutid. I runda slängar 4000 matcher. Fler bulor på väggen att räta ut. Till dess kan du kolla in elofloorball.wordpress.com så blir jag nöjd och glad.

Vilket är historiens starkaste lag? Jag lovar att återkomma med svaret!

Glad midsommar.